Utmaning

Idag har jag en stor utmaning framför mig. Vi ska på 30- års fest...

Vi fick en inbjudan för några veckor sedan och vi tackade ja till denna. Jag har inte tänkt på mycket på festen, fram tills för en vecka sedan. Det är ju precis de här situationerna som jag inte brukar klara så bra. C sa att han och M kunde åka själva, så jag fick en kväll ensam, men jag bestämde mig; Jag ska åka med!!!

Dagen idag började bra, jag gick upp vid nio och började skruva på möblerna vi igår köpte till M's rum. En stund därefter vaknade resten av min familj och vi gick och åt frukost, för att sedan fortsätta med skruvandet. Efter ett par timmar ville M sova och då fick vi försöka tänka på ljudvolymen lite. Tillslut hade vi gjort de saker som inte lät så mycket och jag stannade upp. Då kom stressen inför ikväll.

Jag blev så trött, stel i kroppen, yr och känslig för det mesta. Än en gång sa C att jag inte behövde åka med, men nej, jag SKA åka med.

Jag är nämligen sååååååå trött på lilla landet lagom. Landet när man utåt sätt inte får mår dåligt, men man får heller inte vara super lycklig. Man ska må bra. Landet där man inte får säga att man är bra på saker och ting, men inte heller säga att man inte är bra på något. Jag är trött på att fråga människor om hur de mår och få en redovisning om hur det går på deras jobb, jag vill ju veta hur personen mår.

Så därför ska jag åka ikväll. Jag mår inte bra och jag skäms inte för det. Skulle jag bli ledsen ikväll, då blir jag det. Jag önskar att fler skulle våga lämna sina masker och fasader hemma och vara ärliga när de får frågan om hur de mår. De behöver inte gå in på detalj på varför de inte skulle må bra och om man mår bra, då ska man säga det. Men var ärlig. Om man vill.

För ett tag sedan träffade jag en tjej som under en period varit deprimerad. Hon sa att om någon frågar mig hur jag mår, då får de vara beredda på ett ärligt svar. Kan man inte hantera ett ärligt svar, då ska man inte fråga. Jag tror att många skulle må bättre, om man kunde vara lite mer ärlig om hur man mår. Jag tycker det är underbart när folk säger att de läst min blogg och undrar hur jag mår. För då kan jag vara ärlig.

Det finns bara ett litet problem med min utmaning inför dagen och min önskar om mer ärlighet i vårt avlånga land:

Det är lättare sagt än gjort.